När jag kom hem i måndags låg tidningen Offside på hallmattan. Under rubriker som "Vem kan få fason på Sveriges sämsta fotbollsstad" och "Cirkus Linköping" började jag bläddra.
Måndag, jag skulle sätta mig och knacka ner en införrapport, som ni kan läsa nedan, och tänkte - det här var inte bra. Ska jag läsa och sno massa snaskiga detaljer eller ska jag läsa reportaget efter matchen. På lördag blir det.
---
Sammanslagningarnas huvudstad? Kanske. Trots två allsvenska säsonger för två av klubbarna i stan har ingen variant lyckats fastna där uppe. Snarare tvärtom. Stor kommun, fin arena (8 500) - bra damlag.
Herrlaget ligger sist. En vinst o två oavgjorda. -30 i målkvot. Tio poäng upp till säker mark. Om HTFF får kavla upp armarna får Linköping FC göra det omöjliga. Oskarshamn leder serien, Ljungskile har någorlunda hopp om topplacering och Åtvidaberg ligger under strecket.
Apropå det, En Stockholmsklubb ville flytta sitt farmarlag, Åtvid, från klassiska Kopparvallen, till Linköping, apropå inget. Givetvis vilda protester, gick i stöpet. Bättre med årsmöten som godkänner saker och ting.
Stadens allsvenska meriter:
1973 Saab
1977 Derby
Om dessa klubbar slogs ihop? Jo, bland så mycket annat som hänt.
Mer om laget och matchen på lördag, det här blir för långt.
-
Personligt minne från hemmamatchen mot Derby. Ruben Svensson, senare verksam i IFK Göteborg, sparkade upp bollen på läktaren, hårt. Blev under resten av matchen brutalt hånad från läktarplats. Som liten spelevink mindes jag hur publiken reagerat på Rubens tilltag. Kände mig säker på att när Göteborg kom på besök skulle det buas rejält, icke. Långsint? Ibland.
-
Jag kände till Ken Ring och Carlos Bandas inblandning i klubben, mer om det får vi läsa om i Offside, antar jag.
/ Robert Nilsson
